Närtrafik i Mönsterås kommun och interpellation från Vänsterpartiet.

Understundom innehåller lokaltidningar notiser som framkallar leenden, frivilliga eller ofrivilliga.
Dagens Östran/Nyheterna innehåller en "tarm" på Mönsteråssidan, som illustrerar detta.
Vänsterpartiet i Mönsterås har uppmärksammat att det finns många frågor kring närtrafiken, speciellt vad det gäller information till allmänheten. Därvidlag har de buntat ihop en interpellation till ett kommunfullmäktigemöte, där de säger att "Regler för när man får använda sig av tjänsten är svårbegripliga och nästan omöjliga att få kunskap om utan tillgång till dator." 
Så långt är jag med Vänsterpartiet. Många pensionärer i Ålem har ingen aning om hur närtrafiken fungerar och dess regelverk.
 Vänsterpartiet har sin egen lösning klar. Kommunen bör informera "om detta genom hemsidan."
.....God dag yxskaft, Vänsterpartiet.....Vad har de utan dator för glädje av att kommunen informerar på sin hemsida? Självfallet vore en liten broschyr till hushållen bättre. Därvidlag skulle upplysningen nå alla. Vänsterpartiet gör det kardinalmisstag många företag och myndigheter plägar göra. De utgår från att alla har dator, vilket definitivt inte är fallet. Det allmänt avskydda KLT är generalsyndaren i det här avseendet.I det här sammanhanget blir skevheten desto större. De som har störst behov av närtrafiken, pensionärerna, är oftast just de som inte har dator. Publicera information på webben är totalt missriktat. Dock, det må sägas, tanken är god från Vänsterpartiet.

 (Tarm är journalistspråk. Betyder notis på sida bredvid den större artikeln/de större artiklarna. Såvida jag ej missminner mig.)

FA-cupen. Kvartsfinal omspel West ham - Manchester United.

FA-cupen i England. En av få cuper som är intressant att följa. I veckan spelade mitt favoritlag Manchester United omspel borta mot West ham. Första halvleken av matchen i London var i ärlighetens namn inte särskilt intressant.
  Andra halvlek var desto roligare. Åtminstone för en Unitedsupporter som undertecknad.
  West hams försvar schabblade i början av halvleken. En passning uppåt slogs rakt mot en Unitedspelare, varvid denne och en medspelare fick öppen gata framåt. West hams försvarare hann aldrig ställa om sig. 0-1av Rachford. En ren bjudning. Efter det var matchen Manchester Uniteds.
Backlinjen i West ham återhämtade sig aldrig riktigt. Gång på gång hamnade de fel i positionerna. Uniteds höga press uppåt gjorde sitt till.
  0-2 var logiskt. West hams backar tappade ånyo markeringen och Uniteds Fellaini kunde enkelt stöta in bollen. Målvakten i West ham var ej att klandra. Denne hade inte mycket hjälp av sitt försvar.
  Matchen var i praktiken vunnen. Tyvärr backade United hem lite för tidigt, vilket straffade sig. Londonlaget lyckades göra 1-2 efter ett nickmål. Resultatet av ett passivt Unitedförsvar. Viss spänning infann sig. Jag blev nervös, när West ham skickade in vad som först såg ut som en kvittering. Målet dömdes dock bort på grund av offside. Reprisbilderna visade att detta var korrekt dömt. West ham klarade inte av att spela sig förbi Uniteds säckförsvar, varvid vi nådde semifinal efter visselpipans sista signal.
  Förvisso var segern välförtjänt, men det berodde främst på två saker. West ham har anfallaren Lanzini. En klasspelare. Ensam räcker han inte. Manchester United har målvakten Gea. Han ensam bär upp Manchester United. Utan honom är United ett bottenlag. Synliggjordes i denna cupmatch. Geas räddningar var huvudskälet till Uniteds vinst.
  Semifinal mot Everton väntar.

Nedläggning av bankkontor i Ålem.

Det är ganska märkligt att företag och myndigheter hela tiden försöker få kraftiga försämringar att framstå som förbättringar. Speciellt gäller detta vid åtkomlighet. Människor utan åtkomst till dator lämnas utanför samhället. Servicen på småorter försvinner och folk tvingas mer eller mindre att flytta för att kunna få service.

I och för sig drabbar den senaste försämringen inte undertecknad. Jag är sparbankskund. Däremot drabbas grannar i trappan ity att de är kunder hos Handelsbanken. Tidigare om åren har Handelsbankens kontor i Ålem haft öppet fyra halvdagar i veckan. För ett tag sedan sänkte banken plötsligt sina öppettider till enkom två förmiddagar i veckan. Anmärkte till grannarna att Handelsbanken förmodligen har planer på att lägga ner sitt kontor i Ålem. Minskningen av öppettider var ett förebud. Olyckligtvis för naborna hade undertecknad rätt i sina aningar.
  Handelsbanken skickade för ett tag sedan ut ett brev till sina kunder i Ålem. Kontoret på orten läggs ner från och med början av juni. Verksamheten koncentreras till Mönsterås. Detta säger banken ger "förbättrad service". Det görs för att "kunna möta alla våra kunders behov".
Snömos! Vad kunderna i Ålem behöver är ett öppet kontor. Många pensionärer i Ålem har sina konton hos Handelsbanken. De har inga datorer. Framför allt pensionärer hamnar fullständigt på pottkanten. Dessa tvingas nu ta buss en mil bort för att kunna uträtta bankärenden och för att kunna prata med personal om eventuella ärenden. På vilket sätt skulle detta vara "förbättrad service"?
  Handelsbanken skryter om att de finns nära sina kunder. På vilket sätt betyder nerläggning av ett kontor närhet till kunder?
Med andra ord, en rejäl försämring av servicen som banken försöker framställa som något positivt.

Tyvärr är försämrad service något som storbankerna satsar på. De tjänar pengar på att hänvisa kunder till Internet. Därmed kan de minska antalet anställda och kontor. Har denna minskning medfört vinster för kunderna? Nej. Det handlar som vanligt om att dra vanliga kunder vid näsan. Storbankernas kunder har sämre ränta på sina sparkonton och betalar aningen mer i låneränta än hos nischbanker. Acceptabelt i och med att det funnits kontor att vända sig till med ärenden. Varför ska kunder hos storbanker få sämre service utan att kostnaderna för kunderna minskar i motsvarande grad?
Handelsbankens kontor har annars en lång tradition i Ålem. Tidigare tillhörde kontoret vad som då hette Skånska banken. Det här företaget köptes upp. Skånska banken i Ålem blev Handelsbanken. Därmed känns det lite konstigt att det försvinner. Kontoret har funnits i många år.

För de som bor på småorter blir det allt svårare att kunna leva ett normalt liv i samhället. Fler tvingas flytta. Ålem är ett bra exempel. Kollektivtrafiken är numera bara ett skämt. Nedläggning av förutnämnda kontor är ytterligare en spik i kistan för pensionärers förmåga att kunna fortsätta vara boende på orten. Själv skulle jag flytta omedelbart, om det funnits möjlighet. Jag har dock åtminstone mitt bankkontor kvar i Ålem. Därmed klarar jag mig hjälpligt än så länge.
Däremot är tendensen alarmerande. Centralisering av verksamheter har aldrig varit av godo. Alla kan - och i vissa fall vill inte - leva sina liv via dator. Hur ska samhället ta hand om dem?



 

"Höga löneökningar hotar jobben i Sverige", Dagens industri och Svenskt näringsliv.

Undertecknad slänger emellanåt en blick i finanstidningen Dagens industri. Fredagsnumret 1 april visar verkligen hur skevt vårt samhälle har blivit.
  På en helsida hävdar intresseorganisationen Svenskt näringsliv att "höga löneökningar hotar jobb i Sverige". Andemeningen är att företag tvingas flytta jobb utomlands, där arbetskraften är billigare.
Vinsterna i företagen är för små för att tåla högre löneposter för vanliga anställda.
  Samtidigt i samma nummer förekommer en nyhetsartikel, vari det bland annat berättas att en vd för ett försäkringsbolag får ut 23 miljoner om året i lön. Miljonlöner för vd:ar är legio. Det är just dessa som även fått ohemult stora skattesänkningar under åren av borgerligt vanstyre.
Varför har Svenskt näringsliv inga helsidesannonser som protesterar mot dessa löner? Intresseorganisationen är emot att låglönearbetare får några hundralappar mer i månaden. De tycker att det är självklart att näringslivets toppar ska ha fantasilöner, årslöner som vanliga arbetare inte har en chans att komma upp i sammanlagt under ett helt arbetsliv.
  Min åsikt är enkel: Hur kommer det sig att företagens vinster tål dessa pinsamt höga löneposter för näringslivstoppar? Hur kommer det sig att företagen inte ser sig tvingade att hämta vd:ar från länder med lägre lönekostnader?
  Sanningen är att anständiga löneökningar ökar jobben i Sverige. Minskade inkomstklyftor höjer standarden för alla i vårt land. Ökade inkomster med mindre löneskillnader medför att mer pengar kommer i omlopp, varvid mer arbetskraft behövs för att producera mer. Hela samhället tjänar på detta. Ökade inkomstklyftor leder till det motsatta.
Eller för att uttrycka det enkelt så att personerna i Svenskt näringsliv fattar galoppen: Pengar sipprar uppåt, inte neråt.
Sänkta skatter och höjda fantasilöner för näringslivstoppar och högt skattetryck på låginkomsttagare i förhållande till de sistnämndas lön orsakar en ond spiral nedåt för samhället. Höginkomsttagare kan slösa och ändå ha stora summor över att placera i den finansiella sektorn. Låginkomsttagare med allt sämre standard tvingas låna pengar från den finansiella sektorn för att överleva. Följden blir minskade pengar i omlopp i samhället. Tjänster och varor efterfrågas inte lika starkt i och med sämre köpkraft hos de svagaste i samhället, varvid effekten blir större arbetslöshet.
Och så vidare. Just dessa faktorer har skapat de ekonomiska depressioner världen gång efter annan tvingats uppleva. Världen behöver minskade inkomstklyftor för att må bra, inte allt större inkomstklyftor.